Så var det dan före dopparedagen! Det blev lite stressigt ett tag men nu är jag snart klar för dagen. Kan det finnas något mer frustrerande än personer som har all tid i världen då man själv är under tidspress? Mitt i de sista förberedelserna ringde Petter och funderade på att ta en whisky mitt på dagen bara för att han kunde. En så fin stöttepelare han är min sambo... Jag blev så lycklig då det plingade på dörren och var vår skumma postiljon som stod där med de sista julklapparna i ett postpaket. Då vi beställde gåvorna stod det att de skulle hinna fram till jul, men det var onödigt på håret den här gången. Aldrig har jag varit så glad att se den långhåriga filuren till postiljon som släpat på med allehanda paket sedan oktober.
Nu befinner jag mig i mitt barndomshem och imorgon ska jag försöka få några nya bilder men ikväll får ni nöja er med en bild från julen 2012. Den föreställer min bror och min far på Vasas begravningsplan. En av många traditioner i vårt hem är att besöka min morfars och farfars grav på julafton. En väldigt fin tradition tycker jag, att minnas de som inte längre än bland mitt i allt julstök. För det är väl det alla traditioner handlar om, från pepparkaksbaket på självständigheten till uppesittarbastun med flickorna, att få umgås utan någon tidspress.
Någon snö tycks vi inte få i år, men jag önskar er alla en trevlig uppesittarkväll med vad ni än tar er för!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar